Det finns familjer som finner frid i juletid. De som gläds åt att tillbringa tid tillsammans med juliga traditioner, julklappar och god mat. Det finns de som verkligen ser fram emot jul- och nyårshelgerna, under den mörkaste tiden på åren.
Men bortom bjällerklang, glitter och Janssons Frestelse finns det något som känns skevt. Det har inte att göra med hur sekulariserade vi är från kristendomen, inte heller beror det på konsumtionshysterin. Istället handlar det om hur skadade och indoktrinerade många av oss har blivit av jul-hypen, ibland redan sedan barnsben.
Att vara vegan är för mig en politisk ståndpunkt, men också ett förhållningssätt till djuren som harmoniserar med mitt hjärta. Det viktigaste för mig som environmentalist är att vara medveten om mina konsumtionsvanor, och ställa om – till en ekologiskt hållbar och bärkraftig livsstil. Julen resonerar illa med dessa ställningstaganden, men det är ändå inte det jag vill ventilera här.
Det är den 22 december 2024. Många människor omkring mig just nu dras med i jul-hypen, även fast de inte egentligen vill det. Hela samhället – vår svenska, nordiska och internationaliserade kultur – driver på detta på alla fronter. Det är köp och sälj, lev och andas – jul, överallt – i alla mediakanaler. Det går inte att undvika. I grund och botten handlar det ju om pengar.
Den värmande, kärleksfulla innerligheten. Den trygga och harmoniska samvaron.
Visst skulle vi offra både granen och skinkan och alla julklapparna för att uppnå det? För det är ju inte i dessa ting det sitter. Det är ju inte traditionerna som är det viktiga, utan hur vi mår. Hur vi har det tillsammans.
Min starka övertygelse är att vi alla kan skapa våra egna jular – som passar just oss själva – i den livssituation vi har. Släppa alla tankar om ‘hur det ska vara’, och bara se till att vi mår så bra som möjligt. Många är ju långlediga, vi behöver den vilan över jul- och nyårshelgerna. Vi behöver få lyxa till det i vintermörkret och unna oss något extra.
Det jag vill få fram är att vi kan göra det på vårt eget sätt. Vi behöver inte jaga julens ideal.
För mig är det viktigt med den varma, innerliga stämningen året runt. Därför ändrar jag inte om något i mitt hem inför julen. Jag tänder ljusen varje dag – under alla årstider. Unnar mig det lilla extra till och från hela året. Vill träffa vänner, nära och kära – på det där lite mer ‘nära’ sättet – regelbundet. Heart to heart.
Jag vill ge extra uppmärksamhet till de som har det svårt året runt. Det är hemskt att se hur de som ofta är ensamma blir så extra utsatta under juletid. Precis som att ensamheten ska uppmärksammas då – och göras till ett problem. Ensamhet kan vara något fint och naturligt. När det inte är självvalt är det ett problem som ska hanteras året om – men inte genom överdrivet medkännande på grund av en hype.
Vi behöver inget tycka-synd-om-oss-drama. De allra flesta kvällar har vi tillbringat hemma i solitude – vi som bor allena – hela året. Det har inte varit synd om oss då, och det behöver inte bli extra synd om oss under juletid. Vi lever inte ensamma av samma orsaker. För många av oss är det helt naturliga skeenden som har lett fram till detta, och en del av oss vill inte ha det annorlunda. När vi ser allt socialt trassel som pågår omkring oss under denna tid på året – kan inte tala för alla – men vill bara säga att det kan vara rätt skönt med enmanshushåll i dessa tider.
Så det är dags att krossa jul-hypen. Den sanna magin för barnen skulle vara att alla vuxna helt plötsligt slappnade av och hade det lite fint tillsammans. Skrattade loss. Nyktra och belåtna, sams med livet och tillvaron som den är. Lyxa till det lite – absolut. Köp presenter till varandra. Men avprogrammera traditionernas betydelse, och omforma dem så att de passar vår världsbild idag.
Vi är värda att få njuta av denna högtid, och ha det bra. Tillsammans. Eller var och en för sig.