Oktober 2026

Nu har hon varit konstruktiv i Underjorden några timmar. Ibland kanske skillnaden mellan konstruktiv och destruktiv är hårfin? Nu finns i alla fall inte arkivet mer. Tackochlov-känsla på det. Samtidigt - lite sentimentalt. Som att jag har raderat min historia på något sätt. Det var ju alltid lite nostalgiskt för mig att kolla igenom galleriet. Ja, även de skrivna texterna emellanåt.

Men det är ju en ny tid nu. En får väl börja skapa nya minnen? Det börjar kanske här i min woman's cave. Vad skönt det är att ha sitt eget space förresten.

Ni vet hur det kan kännas när en har varit och vandrat i fjällen. Nu är ju jag inte så erfaren fjällvandrare, men jag har ju lyckats spendera en vecka på kungsleden i alla fall. Det där när en varmakoppensoppa helt plötsligt känns som en lyxmåltid? Lite så känns det nu med den här 'lokalen' i Underjorden. Superlyxigt.

Kaffet har tagit slut, och nu sitter jag och dricker kamomillvatten. Om en skulle ta och bege sig ner till familjekollektivet och ordna lite sen lunch?

Nu har hon alltså bara den här (stackars) hemsidan kvar, hon som är jag. Och den är ju lite som den vart. Det blev som det blev. Inte mycket av'et, kanske. Mest för mitt eget höga nöjes skull. Men tack ändå för att du tittade in och läste, det värmer.