2026-07-18
Jag har stressat av, både psykiskt och fysiskt. Det blir lätt så när en vistas mitt i naturen. Många höga träd omgiver huset. De bildar ett energifält runt hela gården.
Men min hjärna orkar inte fokusera. Det är svårt att se allting klart. Nuet – stunden som är just nu – har ändå en ovanlig skärpa. Tolle säger ju hela tiden att det är det som är nyckeln till den inre friden, att bara vara här och nu. Nu är jag det så mycket att jag inte kan tänka framåt alls. Tänker inte bakåt heller, jag bara är. Ska det vara så här nu? Men det finns en del motstånd kvar att deala med. Ibland kan en undra vad som är vad. It never ends. Ett steg i taget…
♥ ♥ ♥