♥ writing on a whim…

2026-06-13

Sommarlovsbarn. Tiden går så fort. Inom ett par år har båda vuxit om mig. Att leva i nuet. När det viktigaste i livet är att leka med kompisar. Så stora, men fortfarande ömtåliga. Tar sina vuxna för givet, precis så som det ska vara. De börjar förstå, att även om jag lämnar, så finns jag ändå kvar.

Plötsligt har vi inga barn längre. Rätt som det är har de blivit stora och flyttat hemifrån, i den värld som vi lämnar över. Det blir tomt då, men vi kan inte låsa tiden. Som blommor när de sakta slår ut. Alltid vid er sida. Alltid i mitt hjärta. I varje andetag. Var sak har sin tid… Jag ska fånga er i en evighetssekund.